Kärlek och livsglädje

Detta är från ett inlägg som jag skrev för ett år sedan:

Vad är livsglädje? Jag funderar mycket på det här med kärlek. Kärlek, det är ett stort ord som innefattar mycket. I mitt liv finns det kärlek, otroligt mycket kärlek. Jag ser till att omge mig med människor som jag vill ge kärlek men även som jag får kärlek av. Vänskap det är sann kärlek för mig. Kärleken som finns i en familj, de starka familjebanden. Syskonkärlek. Jag har nästan all kärlek jag kan tänka mig. Ibland tänker jag att jag inte behöver mer kärlek, att mitt liv är proppfullt av kärlek. Men. Det är inte hela sanningen. Det finns kärlek kvar att ge till någon, som än inte visat sig. Det finns stunder när jag näst intill bestämmer mig för att sluta hoppas, sluta längtar efter en livskamrat. Att jag är nöjd med det jag har. Men. Så kommer det stunder när jag känner någon slags tomhet, att det är något som saknas. Min livs kärlek.imagesIdag lutar jag mig mot mina vänner när det blåser. Utan vännerna vet jag inte hur jag skulle klara mig. Åren går och med åren så hittar även vännerna sina livskamrater, än om vår vänskap kvarstår så förändras den. Det är inget konstigt med det, jag blir verkligen glad att höra och se mina vänner lyckliga, kära. Jag är inte bitter. Det gör mig nog bara lite ledsen att jag inte kan dela med mig av den känslan, att vara kär. Det är så länge sedan att jag idag inte kan beskriva, känna känslan. Jag längtar efter den känslan, varje dag. Jag ljuger när jag säger annat. Men. Det skulle inte vara hållbart att deppa ihop och tycka synd om mig själv för att jag varit singel i många år. Jag försöker se glädje och kärlek i det jag har i mitt liv. När jag väljer att se på allt det vackra, på de underbara människor som jag har omkring mig fylls kroppen med värme och ja, jag vet att jag är älskad.

Nu har det som sagt gått ett år och jisses så mycket som hänt i mitt liv. För var dag som går kommer jag till mer och mer insikt om vem jag är och vad jag behöver för att må bra och att vara i balans. Jag utmanas och utmanar ständigt mig själv. Det finns många, många rädslor inom mig men steg för steg tar jag mig igenom dem och varje gång överlever jag, än om det stundtals inte känns som det. Det som framför allt hänt i mitt liv sedan det där inlägget är att jag bjudit in, tagit emot kärleken. Jag har fått och får numera känna den där känslan som jag längtade efter – att vara kär. Jag har funnit min livskamrat, mannen som jag vill ha och behöver vid min sida. Han är mitt ankare. Han ser så mycket i mig som jag själv aldrig sett i mig. Han får mig att inse att jag är bra precis som jag är och han hjälper mig på vägen att bli sann mot mig själv. Jag är tacksam att han fann mig.

Jag ställer nu frågan till dig, Vad är livsgläjde för dig? Hur gör du för att kunna känna glädje och kärlek i ditt liv med det du har?

Annonser

Jag är unik

Det finns bara en av dig och det är du. Det finns bara en av mig och det är jag. Så enkelt är det. Försök inte att vara någon annan, det finns så många av alla andra. Du är unik! Världen skulle vara otroligt tråkig och enformig om vi var lika allihopa. Jag gillar olika. Annorlunda är ett bra ord. Våga tro på dig själv, stå för det du tycker och respektera andra för att de är som de är. Du är unik, tillåt dig att vara ärlig mot dig själv. 

Bild

Jag brukar säga att jag är inte som alla andra. När jag får frågan ”vem är du?” svarar jag oftast, ”jag är jag”. För vad annat kan jag svara? Jo visst kan jag börja rabbla en massa egenskaper, berätta vad jag jobbar med och så vidare men det är ju inte svaret på just den frågan. Jag är jag, jag kan inte vara någon annan för då är jag inte sann mot mig själv, eller mot någon annan för den delen. Är det någon som inte gillar mig, väljer jag att inte lägga min energi på någon som inte kan acceptera att jag är jag. Det kan låta hårt, krasst men sådana människor får inte vara i mitt liv. Jag vill ju umgås med dem som tycker om mig precis som jag är. Jag är unik. Jag vet det och jag är stolt över att känna mig unik.

Imorgon är det valborgsmässoafton och sommaren kommer allt närmare, än om det än är svårt att tro det. Oavsett temperatur, ta hand om dig själv, vårda dig själv. Du är guld värd. Du är unik. Du är fantastiskt precis som du är. Och. Du förtjänar bara det bästa.

Valet är ditt

Livet än en gång. Det är rätt häftigt hur allt funkar, hur livet rullar på varje dag och vi har alla möjligheter att göra vad vi vill med dagarna, veckorna, månaderna, åren. Det är upp till dig vad hur du vill leva ditt liv. Det är upp till dig vad du väljer att fylla dina dagar med, det är du som bestämmer. Du är kapten i ditt liv och det är upp till dig hur du vill må. vector-illustration-of-boy-driving-boat_132190202

Det kan låta hårt och ibland tror jag inte riktigt på orden men innerst inne vet jag att det är så. Jag bestämmer hur jag vill leva. Det kan vara lätt att skylla ifrån sig och lägga ansvar på andra att ens liv är som det är. Men det är inte sant. Självklart finns det ständigt yttre faktorer som spelar in men i slutändan handlar det om dina val. Kroppen talar ständigt med oss, det kluriga är att förstå och tolka det den säger. Vi är ju bara människor och vi gör val som kanske visar sig att det inte var det bästa. Då är det ju tur att universum ger oss nya chanser att testa igen och är du uppmärksam kan du välja ett annat alternativ när situationen dyker upp. För att det ens ska kunna vara möjligt krävs reflektion, vissa saker kan behöva läggas ner mer tid och energi på medan andra tokiga val du gjort blir lätt att ändra.

När jag blev utbränd trodde jag att allt berodde på mitt dåvarande jobb och den usla chefen. Idag har jag förstått att jag var en tickande bomb och det var den händelsen som utlöste explosionen men att jag misshandlat kropp och själ mycket längre. Jag tror att vi är olika känsliga på hur mycket vår kropp och själ kan hantera men alla har en gräns där det blir för mycket. På samma sätt hanterar vi saker på olika sätt, vi är olika samtidigt lika. Vi alla är ju däggdjur, människor. Jag tror starkt på reflektion, återhämtning, vila och att lära sig lyssna sig själv. Så många kan inte ha fel, än om vi är olika. Än en gång, mindfullness det är ingen bullshit. Andas det är någon som kroppen gör utan att vi behöver tänka på det, utan syra dör vi men att fokusera på andningen gör någon med kroppen. Andningsövningar tyckte jag till en början lät både flummigt och det var jobbigt och läskigt. Nu har jag börjat förstå varför så många rekommenderar dessa övningar. Att sitta och andas kan många gånger vara svårt men att då koppla ihop det med yoga när du rör dig med hjälp av andningen, gör det hela lite lättare att man gör utan att direkt behöva fokusera på en enda sak. Yoga, precis som allt nytt du testar, kan upplevas som att ”det är inget för mig” men jag önskar att alla som testar ger träningsformen en tid, säg två månader med regelbundenhet.img_2168-1

Valet är ditt. Du har ansvar för ditt liv och ditt välmående. Vill du ha förändring, må bättre är det upp till dig att ta tag i det. Sök efter människor som inspirerar dig, omge dig med de som ger dig energi och våga testa, utmana dig själv. Våga prova nya saker som kanske känns konstiga eller flummiga. Lägg inte så mycket prestation i det du gör, att göra lite är bättre än inget alls. Framför allt, speciellt om du är instabil, tänk baby steps. Allt är ok. Du är bra precis som du är. Lyssna på din kropp och överös den med kärlek och ömhet.

Jag är min egen bästa vän

Vem är din bästa vän? Har du flera goda vänner? Är du bästa vän med dig själv? Hur gör du för att visa dig själv uppskattning, omtänksamhet och kärlek? 

Att ha varit singel i många år har jag verkligen lärt mig att bli min egen bästa vän. Genom dessa år med me, myself and I har jag bråkat, gråtit och skrattat med mig själv. Idag känner jag mig själv bättre än någonsin och ja, jag är min egen bästa vän. Såklart kommer det dagar när jag tycker mindre om mig själv. Jag kanske är besviken på mig själv att jag inte presterade bättre eller någon tanke hoppar på mig och säger att jag inte ska tro att jag är någon. Tänk om jag sticker ut eller än värre inte syns alls.

20140430-113858.jpg

Jag börjar mer och mer lära mig att acceptera oavsett vilken känsla som kommer till mig, dem går ju inte att styra över. Däremot tankar, dem kan vi styra om vi tränar på det. När något nedlåtande, negativ tanke kommer till mig försöker jag så snart som möjligt acceptera den, för att sen släppa taget om den. Att inte lägga så mycket utrymme, tid eller energi på den. Det låter kanske flummigt och det kan jag till viss del hålla med om. Livet är ganska flummigt tycker jag. Det är dock häftigt att det går att kontrollera tankarna, det är dessvärre en färskvara som kräver ständig träning och underhåll.

Jag fick en gång berättat för mig att man ska ”prata” med sina tankar. Alltså när en tanke dyker upp som du inte alls har lust att lägga energi på, säger du ”Hej tanken. Jag hör dig, jag accepterar dig så nu kan du fortsätta förbi mig”. Jag är absolut ingen expert på detta, det är svårt och ibland går det helt enkelt inte att bara släppa tanken bara så där. Då är det så, försök då att skriva ner tanken på ett papper, så att du slipper ha den i huvudet. På så vis kan du komma att släppa tanken för en stund. ladda nedAtt skriva, ja jag älskar att skriva. Jag undrar hur många kollegieblock och anteckningsböcker jag skrivit ut genom åren. Många är det i vilket fall. Jag mår bra av att forma mina tankar till ord på papper. Att tänka en massa skapar en rastlöshet inom mig, men om jag skriver så försvinner både rastlösheten och jag slipper lägga så mycket energi på att älta tankar.

Hur gör du för att släppa tankar som du inte vill tänka? Är du inte din bästa vän, börjar idag att lära känna dig själv och tillåt dig att bli just din alldeles egna bästa vän. Gör roliga saker som du tycker om, unna dig något som du länge velat ha, beröm dig själv, säg fina och snälla saker till dig själv. Ge dig själv beröm och uppmuntran. Du är bra precis som du är, våga erkänna det för dig själv. Är du vän med dig själv kommer du mycket lättare kunna vara vän med andra.

Jag står upp för mig själv

Att vara stolt, att vara glad och tacksam att just du är du. Är du det? När du stöter på motstånd, hur gör du då? Om du gör någon besviken eller ledsen, vågar du då be om förlåtelse? Om någon försöker trycka ner dig eller få dig att göra något du egentligen inte vill, vad gör du då?

Det kan ofta bli konstig om du viker dig och gör som någon annan säger trots att du inte vill. Det kan bli konstigt just för att det kommer att skina igenom en dag, att du inte stått upp för dig själv och berättat hur du tycker och känner. Jag vill påstå att det är bland det viktigaste du kan göra, att våga stå upp för dig själv, för dina rättigheter, för din vilja och ditt liv. Att vara andra till lags har du inget för. Ingen kommer att tacka dig och du kommer bara att fråga dig själv varför du inte stod upp för dig själv och följde ditt hjärta.

  

Allt i livet är processer på ett eller annat sätt, så även detta med att stå upp för sig själv. Jag har länge tyckt att det är ganska obehagligt, läskigt att stå upp för vad jag tycker, tänker och känner. Men med väl beprövande erfarenheter vill jag hänvisa alla till att göra det så ofta som möjligt. Till en början trodde jag att jag skulle bli utskälld, avvisad, mindre omtyckt o.s.v. Men det har visat sig bli precis tvärtom. Mina vänner, kollegor, familj uppskattar när jag berättar och visar vart jag står och vad jag tycker ok. 

Jag hoppas och önskar att du, från och med idag börjar ta än mer ansvar för dig själv. Lyssna och lita på din magkänsla, den vet precis när du bör stå upp för dig själv och när du kan ge med dig något. Jag ber dig, låt aldrig, aldrig någon trampar och spotta på dig. Du är värd så mycket bättre! Du är underbar och fantastisk precis som du är. Glöm för allt i världen inte bort ett! Ut och rocka världen idag, våga ta plats, göra något som du varit, är rädd för. Utmana dig själv och våga stå upp för dig själv.

Att skapa rutin och struktur i vardagen

I mitt liv, som säkert i många andra, är det mer eller mindre kaos. Eller kaos är kanske att ta i, jag har svårt att få in rutiner i vardagen. Sedan jag flyttade till min egna lägenhet lyser de med sin frånvaro. Jag vet inte varför men nu, efter tre månader så börjar jag tröttna på det. Det är bra nu, men hur gör man för att få tummen ur?

En del vill få ordning på dygnsrytmen, andra förändra och förbättra kosten eller kanske som jag, vill få rutin på träning. Som det har varit dessa månader gör jag lite olika, lite nu och då. Det kan i sig vara ganska skönt att inte ha krav eller måste gällande träningen. Men jag gillar det inte, jag mår som bäst att att träna regelbundet några gånger i veckan. Jag vill få rutin på regelbundna yogapass (förutom morgonyogan), cardio- och styrketräning – jag har alltså ett mål.

Av min psykolog har jag fått i uppgift att skapa ett schema över veckan. Att inför varje vecka skriva upp hur jag jobbar, när jag ska träna, äta och ge mig själv återhämtning. En mycket bra övning så nu idag har jag suttit och skrivit ner veckan. Den är ganska detaljerad, allt från när jag stiger upp på morgonen och går och lägger mig om kvällen, när jag intar måltiderna, träning, socialt till avslappning. Eftersom jag jobbar oregelbundna tider så är ingen dag den andra lik, vilket gör det hela lite klurigare.

Vi alla är olika och jag vet att jag mår som bäst när jag vet hur morgondagen kommer att se ut. Så jag slipper vakna på morgonen för att då planera dagen. Utan planering yrar jag omkring och det mesta blir halvdant, när kvällen kommer upptäcker jag ofta att jag fastnat vid datorn och slösurfat väl långa stunder eller fastnat i någon serie. Jag tycker inte om det. Jag gillar ju rörelse!

Något jag saknar sedan jag flyttade till Övik för ett år sedan är en yogastudio. Visst gör jag yoga, varje dag, hemma. Men jag tycker att det är svårt att utvecklas men även ta mig tid att rulla ut mattan för att göra ett pass via Yogobe, som jag använder mig mycket av. Min målsättning för denna månad är att söka upp en yogastudio och köra yoga där minst en gång i veckan.

Förutom yogan så vill jag även få in minst ett cariopass och gärna tre styrkepass varje vecka. För en del kan det låta som mycket träning men för mig är det lagom. När vi aktiverar oss fysiskt, frisätts mängder med ”må-bra-hormoner”, vilket är väldigt viktigt nu när hösten och mörkare tider väntar.

En plan är bra att ha, en nedskriven sådan som går att titta på när minnet sviker, eller latheten kommer över en. Att bestämma sig för att hålla sig till planen, att göra det man planerat oavsett ursäkter eller trötthet. Oftast blir man piggare när man väl tar sig iväg. Självklart bör man lyssna på kroppen, hur den svarar på det nya man tar in i sitt liv.

Jag ser denna månad som ett tillfälle att göra en förändring, att få in en vana. Det sägs ju att det tar 21 dagar, innebär alltså typ hela oktober. Jag har bestämt mig för att köra på för att i slutet av månaden göra en utvärdering av hur det gått, hur jag mått under tider och hur jag mår nu (om fyra veckor).

Hur gör du när du vill göra förändring? Skapar du en plan och följer den slaviskt? Kanske du bara bestämmer dig och sätter igång? Vi alla är som sagt olika men jag är helt säker på att vi har alla möjligheter till att göra de förändringar vi vill. Det handlar bara om att bestämma sig och göra det, oavsett ursäkter och undanflykter. Visa dig själv vem som bestämmer i ditt liv. Du har makten över ditt liv! Ett tips kan vara att sätta upp mål, realistiska, onåbara mål som inte ligger allt för långt bort i tiden. Om det är ett stort mål, som tar tid, välj i sådant fall att sätta upp delmål med bestämda datum för att kunna göra uppföljning och för att skapa en känsla av att du inte är ute och enbart trampar vatten. Lita på dig själv. Vill du så klarar du allt du förtar dig. Är det så att du upplever att du inte klarar det på egen hand, be om hjälp, anlita en kostrådgivare, personlig tränare eller vad det än kan vara för stöttning du behöver. Våga tro att du kan! Bestäm dig för att du vill och ska genomföra förändringen. Jag tror på dig!    

Jag mår riktigt bra

”Hej, kul att se dig. Hur mår du?” Det är bland de värsta frågan, frasen att ställa till någon. De allra flesta gör det, många slänger ur sig frågan utan att ens vilja höra svaret. Det tillhör artighetsfrasen. Men. Jag gillar inte den. Det är lätt att svara på den när man mår bra. När jag var sjukskriven och gick in i väggen förra året var det där den värsta frågan jag visste. Jag var ju tvungen att ljuga, jag kunde eller ville inte berätta att jag mådde jätte dåligt och att livet kändes rätt tungt. Dessutom tror jag att de flesta förväntar sig att få svaret ”jo tack det är bra”. Vad skulle hända om man svarade ärligt på den frågan? Hur skulle personen reagera? Det är intressant, samtidigt så blir det ju som vi tänker. Tänker du, jag mår riktigt bra, kommer du känna så. Men. Det kommer inte fungera om du tänker att du inte mår bra utan bara säger att du mår bra. Det är alltså inte orden som har betydelse utan tanken. Är du med mig?  

Dagens funderar handlar såklart om vad som får dig att må bra. Du vet så där riktigt bra när hissen är högst upp. Vad gör du för gott för ditt välbefinnande?

Jag gör saker hela tiden för mig själv. Bland annat omger jag mig av människor som jag trivs med, där jag kan vara precis som jag är och lyfter och stärker mig att våga utforska min värld och det jag är nyfiken på. Framför allt så ger jag mig tid för yoga och meditation, både på och utanför mattan. Det är på mattan jag ger mig tid att reflektera, att andas, våga känna och framför allt våga släppa taget. Jag gissar att jag återkommande gånger kommer komma tillbaka yoga och vad den betyder för mig under denna månad. Det är ju hälsa det handlar om, för mig är hälsa välmående insida som utsida.

Du vet väl att du har störst ansvar för dig själv och din kropp. Du har bara en, var rädd om den. Vårda den, ge den kärlek och uppmuntran. Va stolt att du är just den du är i den kropp du har. Du är unik. Du är fantastisk!