Årtiondets sista 90 dagar

Det var verkligen evigheter sedan jag skrev ett inlägg. Livet har tagit all min tid och energi. Jag har helt enkelt valt att inte lägga ner tid på att skriva inlägg och dela med mej av mina tankar och funderingar.

Jag kanske har varit, är inne i bebisbubblan som numera troligen är en barnbubbla. Hur som. Det är något i mej som börjat växa, jag längtar efter att sitta och skriva av mej och att på så sätt dels bli mer medveten om mina tankar men även hur, vad jag kan göra för att förändra dom. 

Mea Vita domänen löper ut nu i oktober och det kommer bli en annan adress susifine.wordpress.se blir adressen då. Jag vill inte bli av med allt jag skrivit, alla kloka tankar (som jag faktiskt tycker jag kan ha) och alla härliga recept. Mea Vita är ju min kokbok som jag ofta kolla i när jag behöver inspiration. Just nu klurar jag på om jag ska bara fortsätta skriva här, trots annan domän eller starta en ny blogg? Jag vet inte än, att starta en ny blogg tar mycket tid, än om det är super roligt att skapa. Jag tappar följare och får börja om. Det är lite av det som jag bollar med just nu. How to do..?

Till dess vill jag dela med mej av detta fantastiska som Sofia Sivertsdotter skrivit i ”Ord för dagen”. Har inte boken än men följer henne på Instagram och detta kom upp igår. Det träffade mej rakt i hjärtat och ett inre arbete sattes igång direkt.

“September är till ända och vi kliver in i årets (årtiondets) sista kvartal. Tid för vila, mörker och återhämtning… Tid för att ställa frågor och finna svar.

Hur vill vi förvalta årets (årtiondets) sista kvartal? Vad har vi lärt oss av de månader som vi har tillryggalagt i år? Vad lämnar vi bakom oss? Vad har vi framför oss?…. Var vill vi vara vid samma tidpunkt nästa år?

…Hjälp mig att inventera månaderna som gått och gör mig villig att förändra de vanor och beteenden som inte gynnar min framtid.”

“Ord för dagen” Sofia Sivertsdotter, s 312

Kanske det kan hjälpa dej att leda dej längs vägen på årets tre sista kvartal.

Må gott.

 

Annonser

Uppdatering 3.4

Hjälp! Nyss var det en uppdatering 3.0 som gjordes, vart har tiden tagit vägen? Vad har jag gjort under dessa år? Jag måste nog erkänna att jag har lite åldersnojja denna gång. Att vara 33 år har känt helt ok men att bli 34, det innebär att nästa år är det 35 och vips så är jag 40! Jag är tacksam för varje dag jag får och har på denna jord samtidigt som jag är lite rädd eller mindre förtjust i just åldrandet. Jag vill inte bli slapp i huden, få massor av rynkor, krämpor samtidigt som att det hör livet till. Jag har bara lite svårt att acceptera det, jag vill ju ha porslinshud för alltid – utan ingrepp. Fast allt detta i min lilla åldersnojja handlar om det ytliga, om utseendet och vad har det för betydelse när det kommer till lycka?

Än ett år har gått. Jag är tacksam för alla åren jag hittills haft och ser fram emot detta år med skräckblandad förtjusning. Om ca 10 veckor kommer mitt liv att förändras till något jag varken kan förbereda mig eller föreställa mig. Jag ska bli mamma. En ny era i mitt liv. Jag trodde när jag var ungdom att jag skulle få barn vid 25, liten miss i planeringen men jag ångrar inte en dag att jag väntat.

Uppdateringen firades med många positiva besked som länge varit orosmoln. Från att inte ha någon aning om det skulle vara någon som uppmärksammande min dag till att det var folk här hela dagen, gjorde mig varm i hjärtat. Min glutenfria, veganska prinsesstårta uppskattades av alla, till och med barnen som kom gillade den. Det kom blombud och lägenheten fylldes med blombuketter, jag kan tänka mig att fortsätta bli ”bortskämd” på det viset. Levande blommor gör något med humöret.

Som en present till mig själv, mannen och vår bäbis gjorde vi en fotografering, för att föreviga magen och denna resa. Än väntar vi spänt på bilderna, jag hoppas jag kan finna någon jag känner mig nöjd med för att göra en förstoring och rama in.

Att nu levt en vecka med uppdatering 3.4 känns helt ok. Det är dock frustrerande att inte energin räcker till, jag vill skriva och blogga helst varje dag men det är som att alla bra, fina tankar jag har i huvudet förblir där. De kommer inte ut i fingrarna och ner på tangenterna. Det är trist men kanske det släpper snart. Kanske det helt enkelt handlar om att detta med personlig utveckling, som denna blogg till stor del handlar om, inte är mitt högsta prio och intresse just nu. Jag har några recept som behövs fixas, som jag vill dela med mig av. Kanske det är där mitt fokus ska ligga, att dela med mig att nyttigare, hälsosamma, vegetariska, vegan recept?

Vi är i slutet av januari, årets första månad, årets fattigaste vecka men vi har ett helt år framför oss som står öppet och bara väntar på att saker ska hända. Vad vill du ska hända detta år, 2018? Har du skrivit ner dina mål? Jag håller på med mina, jag vill vara lite kreativ denna gång och håller på att klistra ihop en måltavla, drömtavla – hur och vad vill jag åstadkomma under 2018. När den väl är färdig är planen att dela med mig om ”how to”, jag tror nämligen att om vi synliggör våra drömmar och mål är det lättare att nå dem, förverkliga dem. Det är precis som med tankar och ord, genom att skriva ner dina tankar, har du gjort halva jobbet och förändring är på g. Så har du inte börjat klura på vad du vill med detta år, sätt igång! Kluddra lite på ett papper, skriv ner i anteckningar i telefonen eller vart du än villl men se till att börja skissa lite. Dröm, längta och fantisera. Du vet väl att det största hindret till förändring är du själv.