Jag klarar inte det här!!

Varför är det så svårt? Hur kan hjärnan ha så stark och hög röst? Har du hoppat på utmaningen att förändra något i 30 dagar? 

Jag har nu varit nikotinfri i sju dagar, kan inte komma ihåg att det var så här jobbigt sist jag slutade. Jag håller på att svimma, kräkas och explodera om vart annat. De första dagarna kunde jag spåra när abstinensen föll in men de två senaste dagarna sker det när som helst. Jag kan inte fokusera på något, minnet är uruselt och hjärnan arbetar i slow motion.

Min sambo är inte riktigt stöttade i detta, han tycker det är jobbigt med mina aggressionsutbrott och svängande humör. Det tycker jag med. Tidigare har jag haft rätt bra koll på blodsockret, alltså när kroppen meddelar att den behöver energi och jag har hittat en bra flow i det hela men nu. Suck. Det är katastrof och jag i stort sett trycker i mig choklad, vindruvor, vattenmelon, mango i mängder och nästan hela tiden. Det gör att jag tappat hungern, vilket inte alls är konstigt. Det innebär också att min fina harmoni av energiintag är bortblåst. Jag är total kaos och jag har varit påväg att köpa snus flera gånger men har klarat att övertala mig själv. Tills nu… Nu sitter jag med en snus inne, jag orkade helt enkelt inte stå emot mitt ego idag. Jag gick och köpte en dosa. Jag vill inte skälla och bråka med mig själv för min handling. Jag gjorde ett val. För den skull innebär det inte att jag vill sluta med nikotin, det ska jag. Att jag nu köpte en dosa innebär heller inte att jag kommer fortsätta tugga snus regelbundet. Min tanke är att ha den som en back up, jag vet hur det låter och jag vet hur det kan gå. Jag har ändå en plan, om tio dagar åker jag och mannen på semester och utanför Sverige kan man inte köpa snus. Min plan är alltså att denna dosa får räcka till dess och därefter är det finito. Det är en bra plan. Jag kommer vara borta i 2,5 vecka och det är ju den tuffaste tiden.

Jag tror även att jag bör sätta upp tydliga anledningar till varför jag väljer att sluta snusa. Att bara sluta för att är svårt att hålla, iallafall för mig. Jag hade visserligen en plan vad jag skulle göra när abstinensen blev stor men jag har inte riktigt följt planen, jag har bara velat krypa ur mitt eget skinn. Det är ingen ursäkt men att nu gått på semester hjälper inte direkt, nu har jag inget som stör mina tankar på snus.

Jag tar nya tag, detta ser jag inte som ett misslyckande bara ett snedsteg. Jag vill sluta snusa och en dag kommer jag kunna skriva att jag är snusfri och utan abstinens. Den dagen var bara inte idag och det är ok.

Så, håller du på att sluta med något du haft som vana, varit beroende av. Var inte så hård mot dig själv om du faller för en stund. Det är ok. Lyssna på din kropp och gör det du vet att du mår bra av. Sätt upp ett mål, se målet framför dig. Vägen är sällan spikrak och ibland behöver du stanna till och låt det vara ok. Om du skäller och blir besviken på dig själv blir det än jobbigare. Stå för dina val och upptäcker du att det blir tokigt, lär dig av dina misstag.

Annonser

2 dagar nikotinfritt

Dagarna flyger fram, tänk att det redan är torsdag. Sommaren är här men värmen och solen är som bortblåst. Idag gjorde jag sista dagen så nu har jag fyra spännande och förhoppningsvis härliga veckor av ledighet framför mig.

Så hur går det nu med nedtrappningen av nikotin? Jag måste säga, peppar peppar, att det går över förväntningarna. Sista snusen togs i tisdags och den dagen blev det enbart en snus. Igår och idag har det gått helt ok, mitt humör är kanske inte det bästa. Jag känner mig lite ner och funderar på vad jag behöver förändra i mitt liv. Jag har mindre matlust, hunger (kan visserligen bero på allt småätande). Jag är orolig och har svårt att sova om nätterna, när jag lägger mig slår hjärtat som att jag sprungit en mil. Jag gissar att allt beror på att kroppen inte får sitt dagliga intag av nikotin.

Jag tycker dock att det är trist att inte snus, vad ska jag då sysselsätta mig med? Snuset tar upp oerhört mycket tankeverksamhet och den gör mig ”sysselsatt” än om det inte är någon större ansträngning. Jag har nikotinfritt snus, tar någon om dagen när suget, begäret är som störst. Jag småäter som sagt mer men jag låter det vara så en stund.

Jag hoppas att min svacka i humöret har med nikotinbrist att göra, det känns som en ”lätt” förklaring och jag kan låta det vara som det är en stund. Dock tycker jag synd om min sambo som får ta mycket skit just nu. Borde nog ge honom än mer kärlek, om jag skäller på han en gång så borde jag ge kärlek två gånger. Nu gör jag inte det eftersom jag är mestadel arg och irriterad. Största skillnaden med denna gång och förra gången jag slutade är att jag nu inte lever själv. Det betyder att jag måste anpassa mig och att jag har någon att bli irriterad på. Dumt, jag vet men det bara kommer. Jag hoppas att denna period blir kortvarig och att jag snart känner glädje och lycka, gillar ju den känslan.

Jag vet inte om jag helt 100 har bestämt att jag sluta, jag kanske bara testar nu för att se hur det går. Igår var jag på promenad, hade med mig visakortet och tanken slog mig mer än en gång, att gå förbi ICA och köpa en dosa, just in case… Jag var påväg dit men så plötsligt vände jag och gick hem och knaprade mandel istället. Då var jag otroligt stolt över mig själv, idag har tanken slagit mig igen, kanske jag bör ha en dosa hemma OM suget blir för stort. Än har jag inte köpt någon dosa, jag vet ju att jag klarar det om jag verkligen vill, när jag verkligen bestämt mig. Jag har tänkt att sluta snusa, det är ett löst satt mål, något som jag bestämde förra helgen. Sagt och gjort, nu är jag på g men när abstinensen blir som mest intensiv, det är då jag måste vara starkare än mitt ego. Jag tar en dag i taget, det blir bra.

To be contunied

1 års jubileum!

Ett år och en dag är det sen jag slutade snusa. Mäkta stolt jag är över mig själv. Jag har ju gett mig ett löfte, jag får börja snusa när jag vill men då lovat mig själv att aldrig sluta igen. Det är ett löfte jag vet att jag inte kommer kunna hålla, så förblir snusfri ett tag till. images (77)

Hur har det gått? Jag tycker att det gått över förväntan, visst har jag tagit en snus ibland mest bara för att testa men den åker ut lika fort som den kom in. Jag kommer nästan inte ihåg hur livet som snusare var, förutom att det var en rund liten dosa som kontrollerade mitt liv. Senaste veckan har jag dock kommit in en period av abstinens. Jag gissar att det är i dessa svackor som många faller tillbaka och snusdjävulen tar över. Men. Han kommer inte komma åt mig. Jag snusade lite på nyår men tycker att det är läskigt att känna hur pulsen stiger och efter en stund kommer huvudvärken. Jag löste det med att köpa en dosa Onico, det kanske inte är jätte bra det heller. Men bättre än att vänja tillbaka kroppen med nikotin. Jag vet ju att det bara är en period. Jag mår bra och anser mig ha kontroll över det hela. Nu är det inte så att jag går omkring med dosan på mig, nej nej. Den ligger hemma och den kommer troligtvis vara kvar tills den torkar och det är bara till att slänga bort den.

Ett liv utan snus – ett liv i frihet. Ett år har gått, nu satsar på jag ännu ett. Step by step. Kan jag så kan du. Nyfiken på hur och vad jag gjorde när jag beslutade mig för att sluta? Klicka här och här. Jag tog hjälp av slutasnusa.se, det är ett forum där vi stöttar och pushar varandra när snusdjävulen bråkar som mest med en. Kika in på den sidan och bli inspirerad av alla fantastiska människor där!

Dag för dag, ljusare och ljusare

14 fria dagar! 2 veckor. Det går inte en dag utan att jag tänker på snus. Men. Jag känner inget måste, inget behov.

Det kanske är för tidigt att säga men jag gör det ändå. Jag har besegrat nikotindjävulen!

Nikotinet är ur kroppen. De sömnlösa nätterna är utbytta mot skön sömn med trevliga drömmar. Vaknar utvilad och flyger i stort sett upp ur sängen när väckaren ringer. De kolossala kallsvettningarna är borta, så även huvudvärken, illamåendet och yrseln.

Om en vecka befinner jag mig i ett varmt land långt bort. Det ska bli fantastiskt skönt, en fin belöning till mig själv. Har i tanken att då komma igång med både löpning och styrketräningen, det är daga nu.

Sammanfattar dessa 14 fria dagar med: Jag är nöjd, jag mår bra, jag är lycklig!

Efter regn kommer solsken

Abstinensen var påtaglig igår. Vaknade med illamående som höll i sig i flera timmar, följt av yrsel, huvudvärk och hjärtklappning. Ett enormt sug. Men. Jag stod emot. Bara tittade i snuskylen på Ica, se men inte röra!

Trotsade viruset på luftrören. Jag var tvungen att sysselsätta hjärnan på annat i några timmar. Jag hade inte dansat på nästan en månad! Innebar alltså stor dansabstinens. Dock är dansabstinens så mycket bättre, hälsosammare och det går att göra något åt det. Det är ofarligt och alldeles alldeles underbart. Jag tog därför och hoppade in i en bil med nya dans-människor. Ja, det är så det funkar i ”dansvärlden”. Det skrivs på ett forum om lediga platser i bilar från olika ställen i landet. Vill man med, ”bokar” man en plats, möts upp och spenderar någon, några timmar i bilen tillsammans. Och vips har man lärt känna nya fantastiska människor!

Gårdagens tripp gick till Örebro och en kväll fylld med dans och glada härliga människor!

Väskan var givetvis laddad med både tuggummipåsar och mandel. Gr2 (måltidsersättning) och nutrishake (proteinshake) från GNLD var också med, åker ingenstans utan en Gr2a eller nutrishake i väskan. Man vet ju aldrig när man kan få tag på mat nästa gång. Att dansa i nästan 4 timmar kräver bra påfyllning av energi, för att orka hela kvällen och inte vara helt slut dagen efter. Inskaffade även fishermans friend med mintsmak. Tror det kan bli succé i kampen mot nikotindjävulen. Och vet ni. Det blev hur bra som helst! Fishermans friend mint är numera min nya last tror jag!

Idag har jag mått mycket bättre. Fylld av endorfiner och en lycklig känsla som kommit över mig. Dans, vad vore livet utan dansen?! Visst har det tuggats tuggummi frenetiskt och knaprats fishermans men det har varit en bra dag. Tror jag vågar säga att denna söndag har varit lättaste dagen på hela veckan.

Ett snusfritt liv fyllt med goa vänner, nya bekantskaper och många timmar med dans. Jag älskar mitt liv!!

Dagarna (och humöret) går upp och ner

Tre nikotinfria dygn. Den positiva Susanne är som bortblåst. Jag är knäckt! Trodde det skulle bli en rätt enkel match men sömnbristen får hela kroppen att värka. Sover nästan inget om nätterna, kallsvettas dygnet runt, under dagarna tuggar jag tuggummi så jag har träningsvärk i käkarna, dricker litervis med grönt te och äter lite väl mycket mörk choklad. Trodde att jag ständigt skulle ha en hungerkänsla men det är snarare tvärtom.

När jag kommer hem från jobbet orkar jag inte göra någonting. Sova går ju inte heller. Sömnbristen har dessutom gjort att jag lyckats dragit på mig något virus på luftrören. Skulle vilja träna men benen bär mig inte den korta vägen till gymmet.

Jag har inget sug efter snus men tanken på att kroppen skulle gå tillbaka till ”normal” rytm, får en att fundera på att det kanske är värt att avbryta slutandet. Men. Det kan jag ju inte, jag är starkare än det där giftet. Jag ska klara mig igenom det! En dag i taget. Och. Igår bokade jag en resa till solen, så jag får alltså inte sluta kämpa.

Jag hoppas att livet ljusnar snart, att giftet går ur kroppen och att den fattar att den inte kommer få mer nikotin av mig. Jag förstår nu vad folk menar med en dag i taget. Numera tar jag en dag, en timme i taget i denna kamp.

En tuff och bitter dag men förhoppningsvis känns det lite bättre imorgon.

Jag kan, jag vill, jag ska!

 

Dygn 2 och fortfarande jag som leder!

Är nu inne på mitt andra nikotinfria dygn. Det går bra, den största svårigheten är att jag inte kan sova om nätterna. Jag ligger och vrider och vänder, slumrar till, vaknar alldeles kallsvettig. Så håller nätterna på. Jag vet inte om det beror på att kroppsnära i uppror, ren panik när den inte fått sitt gift den är så van vid. Men det var tufft att jobba idag, än om det gick bra.

Efter jobbet passerade jag stället där jag brukar köpa min snus (köpte alltid stock), men denna gång tittade jag enbart in genom fönstret för att sedan fortsätta längs gatan. Det går däremot åt nästan en hel påse tuggummi om dagen! Men. Så mycket bättre jämfört med snuset.

Jag ska klara det här! Just nu känner jag mig varken särskilt fräsch eller pigg men förhoppningsvis blir det lite fler sovtimmar i natt och bara det kanske gör livet lite lättare.

Jag har googlat och läst lite om vad som händer i kroppen när man slutar med snuset. Man får brist på dopamin, vilket är ett hormon som kopplas till hjärnans belöningssystem. För att tillfredsställa denna brist bör du äta mer protein, men det räcker med ”lätta” proteiner, så som mandel, keso, böner, linser, avokado och bananer. Läs mer om dopaminets påverkan här.

Mindre socker, mer mandel, avokado och bananer ska jag testa! Jag håller på att titta efter en resa till varmare och soligare breddgrader. Det skulle vara underbart, en veckas semester med sol och värme! Det tycker jag att jag är värd🙂