You are enough

Krav, förväntningar, press och stress. Känner du igen orden? Har du någon gång ställt krav på dig själv eller på andra? Kanske till och med höga krav, så höga att det blir en press och stress?

Jag tycker att det är viktigt att vi tar tag i detta nu, att vi pratar om krav och förväntningar. I dagens samhälle ställs det höga krav på oss och av någon anledning är det många av oss som känner press och stress för att klara att leva upp till dem. Jag tror att än fler ställer höga krav på sig själv, högre krav än någonsin. Jag är en av dem. Jag är ambitiös, har drömmar och mål, visioner och förväntningar på framför allt mig själv. Att ha mål och drömmar är bra, det får oss att vilja utvecklas och vara nyfiken på livet men dessa förväntningar, de skadar mer än de gör nytta.


Imorse när jag var på yogamattan och ”scannade” av kroppen, som jag gör varje morgon, kom orden över mig – ”You are enough”. Det var massor av tankar och känslor som rusade likt auto bahn inom mig innan, men så när dessa ord kom upp sveptes ett lugn över mig. Jag tänkte och repeterade orden ”You are enough” om och om igen. Tårar rullade ned för mina kinder. Jag kom till insikt. Jag ställer för höga krav på mig själv. Jag vill så mycket i livet, dels med mig själv, dessa drömmar och mål. Jag vill vara en bra och kärleksfull flickvän, en stöttande och förstående vän, en god och lyhörd kollega, en glad, nyfiken och engagerad pedagog. Jag vill ha en stark och hälsosam kropp, en glad mage, starkt och friskt hår, fin hy. Ett välstädat hem, fina och sköna kläder, en snygg och snabb bil, en stabil ekonomi. Jag vill vidareutbilda mig, driva ett framgångsrikt företag. Jag kan nog fortsätta i evigheter. Allt detta är krav och förväntningar på mig själv. Hur jag vill vara och hur jag vill vara mot andra, kanske framför allt finnas där för andra. Jag vill vara den starka, trygga personen som alla som känner mig, och inte känner mig kan komma till så lyssnar och jag hjälper dem. Jag börjar förstå. Jag kan inte hjälpa alla, vara tillgänglig för alla och absolut inte i ur och skur.

You are enough. Om jag lyssnar till min inre röst, följer min magkänsla, stannar upp för att reflektera ibland, behöver jag inte stressa omkring och tro att jag ska behöva vara mer än jag klarar. Det blir till slut för mycket och kroppen signalerar att den behöver en liten paus.

Om jag reflekterar över händelser, utan att döma andra, tar ansvar för mina handlingar och samtidigt. Vad gjorde jag? Vad sa jag? Hur togs det emot? Var jag närvarande eller var mina tankar någon annanstans? Vad kan jag göra annorlunda? Detta var något jag gjorde imorse, igår hade jag en mindre bra dag vilket bidrog med missförstånd och besvikelser och dessa löpte på under hela dagen och kvällen. Det är utmattande och jag blir ledsen och besviken när det händer och många gånger räcker det inte med enbart sömn, att tänka att imorgon är en ny dag och då tar jag nya tag. Sömn är bra och viktigt, det ger ny energi och tiden ger en lite distans. När jag vakande längtade jag till mattan, jag klev upp, rullade ut den och satte mig på den men jag hade så mycket i mitt huvud. Jag gick och hämtade papper och penna och började skriva, reflektera över gårdagen. Jag gör ofta så, ”skriver av mig”. Det som händer när jag börjar skriva är att jag ”klagar” på andra och alla fel de gjort. Därefter tittar jag på vad jag gjorde, kände, tänkte, sa och hur jag kan ha uppfattats av andra – vad bidrog jag med. Efter detta kommer frågorna, vad kan jag göra åt situationen och vad är viktigt för mig och för relationen med de inblandade? Frågorna svarar jag sällan på, jag bara ställer dem. Allt detta sker lite av automatik, jag behöver klaga på andra för att inse vad jag själv bidragit med. Många gånger för det mig att inse att det är brist på kommunikation från min sida eller mina förväntningar på mig själv och andra som ställt till det. Det handlar alltså om mig mer än om andra. Jag tror detta är viktigt, att inse och framför allt förstå att det sällan är någon annans fel än ditt när något händer. Du har alltid ett ansvar för dina handlingar, att presentera dem och få andra att förstå vad du tänker och känner.

Så vad vill jag säga med allt detta? Jo, sänk dina krav på dig själv. You are enough. Du behöver inte vara perfekt, för vad är perfekt? Alla är vi olika och därför finns inget perfekt. Du är bra precis som du är. Men du bär även ansvar för dina handlingar, det är ok att göra fel – vi är bara människor. Våga säga förlåt både till andra men även till dig själv. Stanna upp, andas och reflektera. You are enough.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s