Jag står upp för mig själv

Att vara stolt, att vara glad och tacksam att just du är du. Är du det? När du stöter på motstånd, hur gör du då? Om du gör någon besviken eller ledsen, vågar du då be om förlåtelse? Om någon försöker trycka ner dig eller få dig att göra något du egentligen inte vill, vad gör du då?

Det kan ofta bli konstig om du viker dig och gör som någon annan säger trots att du inte vill. Det kan bli konstigt just för att det kommer att skina igenom en dag, att du inte stått upp för dig själv och berättat hur du tycker och känner. Jag vill påstå att det är bland det viktigaste du kan göra, att våga stå upp för dig själv, för dina rättigheter, för din vilja och ditt liv. Att vara andra till lags har du inget för. Ingen kommer att tacka dig och du kommer bara att fråga dig själv varför du inte stod upp för dig själv och följde ditt hjärta.

  

Allt i livet är processer på ett eller annat sätt, så även detta med att stå upp för sig själv. Jag har länge tyckt att det är ganska obehagligt, läskigt att stå upp för vad jag tycker, tänker och känner. Men med väl beprövande erfarenheter vill jag hänvisa alla till att göra det så ofta som möjligt. Till en början trodde jag att jag skulle bli utskälld, avvisad, mindre omtyckt o.s.v. Men det har visat sig bli precis tvärtom. Mina vänner, kollegor, familj uppskattar när jag berättar och visar vart jag står och vad jag tycker ok. 

Jag hoppas och önskar att du, från och med idag börjar ta än mer ansvar för dig själv. Lyssna och lita på din magkänsla, den vet precis när du bör stå upp för dig själv och när du kan ge med dig något. Jag ber dig, låt aldrig, aldrig någon trampar och spotta på dig. Du är värd så mycket bättre! Du är underbar och fantastisk precis som du är. Glöm för allt i världen inte bort ett! Ut och rocka världen idag, våga ta plats, göra något som du varit, är rädd för. Utmana dig själv och våga stå upp för dig själv.

Annonser

Nyponsoppa – utan socker

Så lätt att göra och så galet gott! Dessutom är nypon fyllda med C-vitaminer. Jag har alltid gillat nyponsoppa men på senare år tycker jag att pulversoppan som man bara blandar med vatten är på tok för söt. Därför har jag gjort min egen. Inga konstighet, fyra ingredienser (om du gör den osötad), inget socker eller tillsatser. Receptet är taget från Ricenta, har gjort en liten ändring. Jag bytte ut sockret mot agave och tillsatte vaniljpulver för mer smak.

3-4 portioner

6 dl vatten
1/2 dl nyponskalsmjöl
1 msk potatismjöl
1 tsk vaniljpulver
Ev sötning (agave, honung)

  1. Blanda nyponskalsrmjölet och potatismjölet i en kastrull med vattnet
  2. Koka i ca 5 minuter, rör nu och då
  3. Tillsätt ev sötning
  4. Låt soppan svalna något

Drick och njut!

Ett steg i taget

Livet går upp och ner, det har vi nog alla hört sedan vi var liten. Det ligger mycket sanning i det. För en del är dessa upp och nedgångar väldigt regelbundna och mer eller mindre behagliga. För andra svänger det som bara den, de kommer och går, flänger hit och dit och det hoppar och far. Oavsett hur det är för dig, hur beter du dig i både upp och nedgångarna? I med- och motgång?

Jag vill förstå och kunna kontrollera allt som händer och sker inom mig men har insett att det är omöjligt. Det går inte och kanske det är så att det inte är nödvändigt. Det som är nödvändigt är att våga känna det du känner och att du accepterar det som är, än hur det är. När vi mår bra och livet är toppen tänker vi troligtvis inte så mycket på det utan vi bara njuter av livet just där och då. Kruxet är när det dalar, när tankarna kommer ikapp känslan. Hur hanterar vi det? Jag tror att det bästa och det viktigaste du kan göra är att vara ärlig mot dig själv, lyssna på din kropp, vad behöver den just nu? Är det att vara själv en stund, träffa en kompis för att prata och reflektera, träna, ta en promenad eller kanske möta dig själv på yogamattan?

När jag hamnar i bottenläget vet jag vad jag behöver men är jag inte bäst på att ge mig själv det jag egentligen behöver. När jag är nere i ”källaren” reagerar kroppen genom att göra mig väldigt trött, jag sover 9-10 timmar varje natt och jag har aldrig varit någon som sover mycket. Jag brukar känna mig pigg och utvilad efter 6-7 timmars sömn. Förutom att jag sover mycket blir jag gråtmild och känslig. Jag reagerar på mindre och upplever det som att jag inte har något filter, att jag tar det mesta personligt än om jag egentligen vet att det inte är riktat mot mig. Matlusten blir minimal, jag känner sällan hunger och är inte sugen på mat. Detta är ett konstant krig inom mig, att behöva tvinga i mig mat eftersom utan mat kommer hissen aldrig orka ta sig uppåt. Kroppen behöver ju energi för att orka jobba med det som är. I källaren har tankarna tagit kontrollen över mig, miljoner tankar springer omkring i huvudet på mig, de åker omkring så snabbt att jag inte hinner uppfatta dem eller uppmärksamma dem. Bara det är rätt utmattande, att det aldrig är tyst i huvudet.

Detta är några av signalerna kroppen ger mig av att något är på gång, det ropar att stanna upp, att bara vara. Förut lyssnade jag inte, jag ville inte känna och sökte därför efter saker och ting som gav mig kickar. Jag struntade i att jag var trött, jag sov lite och såg till att hålla mig aktiv så mycket som möjligt. Jag tillät mig inte att vara själv utan hitta på saker med vänner eller träffade nya människor för att slippa känna. Dessvärre resulterade det i att jag blev än tröttare, och till slut kunde jag sova bort flera dagar. Jag vet ju vad min kropp mår bra av men ibland kan det vara svårt att veta om det är rörelse eller vila kroppen behöver. Att träning och motion är bra medicin är vetenskapligt bevisat men man behöver även en balans där. För några år sedan när jag sprang på som mest tog jag det rådet lite väl ”allvarligt”. Jag tränade 1-2 gånger om dagen 6-7 gånger i veckan, det ser ju egentligen vem som helst att det inte är hållbart eller hälsosamt. Jag kan fortfarande ha svårt att tyda min trötthet ibland, vill kroppen ha vila eller skulle den må bra av lite rörelse och i sådant fall, vilken typ av rörelse? Därför har jag satt upp lite förhållningsregler för mig själv. Att träna 3-4 gånger i veckan är helt ok OM jag känner att jag har energi när jag tränar och att jag tycker att det är roligt samt att jag går från gymmet med lätta, glada steg. Märker jag att energin är låg eller lusten, engagemanget inte finns där väljer jag istället att ta en promenad. Frisk luft är aldrig fel, det spelar ingen roll om den blir tio eller sextio minuter lång, att bara få byta lite luft är uppfriskande. Vissa dagar nöjer jag mig med att gå ut med soporna och kanske gå till mataffären. Jag försöker ha tänket ”less is more”. Det tror jag vi alla skulle må bra av att ta till lite oftare.

Till dig, än om du är i en upp- eller nedgång, tillåt dig att vara där du är. Ta en promenad, testa mindfullness och bara andas. Känner du ett behov att prata, ring någon du tycker om och som ger dig energi. Säg till dig själv att du är bra precis som du är och att det inte behöver vara något fel, kanske det bara är en mindre bra dag. Pyssla om dig själv och ge dig själv massor av kärlek. 

 

Självkänsla

Låt oss tala om något viktigt, något som kan hjälpa dig att nå dina mål, ta dig dit du vill här i livet. Jag tänker på självkänsla. images (28)

Tänk dig att du har en bästa vän som du, ur djupet av ditt hjärta, bara vill det allra bästa och du accepterar din vän precis som hon är med alla fel och brister. Det är ju helheten som gör människan. Du stöttar din vän i vått och torrt och uppmuntrar och peppar när livet är tungt och gläds när livet känns lätt och förlåter när det går snett. Din vän behöver inte göra något för att förtjäna din vänskap och kärlek, bara vara den hon redan är. Varför skulle du behandla dig själv annorlunda? Du har ett livslångt förhållande med dig själv och du kan välja hur du ser på och hur du tilltalar dig själv och du är värd allt gott. Att älska sig själv är ett aktivt arbete som pågår hela livet.

Fundera och skriv ned vad du tycker mest om hos dig själv, låt det bli veckans uppgift. Det kanske inte är lätt, du kanske inte kommer på så många saker. Låt det ta tid, försök skriva åtminstone en sak varje dag. Fundera och skriv även ner hur någon som tycker riktigt mycket om dig skulle beskriva dig?

Var din egen bästa vän. 

Raw Semla

Semlor som innehåller mjöl och mycket socker innehåller även många kalorier. Dessa små mini-semlor innehåller varken mjöl eller socker. Det är nästa så att jag vill påstå att de är nyttiga. Det bästa av allt är att det går super snabbt att göra dem. 15 minuter är allt som krävs! Receptet hittade jag hos underbara Tanja Dyredand. Eftersom det finns många nötallergiker gjorde jag mina med solrosfrön och kokos. Mums mums!


Semlan 8 stycken
1 1/2 dl solrosfrön
1 1/2 dl kokos
1/2 dl kokosolja
2 tsk kardemumma
1 tsk kanel
1 tsk vaniljpulver
1 msk agavesirap eller annan sötning
1/2 tsk cayennepeppar (går att utesluta)
Ev lite vatten

Grädden
1 burk kokosmjölk
1 tsk kardemumma
1/2 tsk kanel
1/2 tsk vaniljpulver
Ev lite sötning

  1. Mixa ihop alla ingredienser till semlan. Blir den torr, tillsätt lite vatten.
  2. Rulla till bollar, ställ in i kylen.
  3. Använd det vita i kokosmjölken, alltså inte vattnet.
  4. Vipsa kokosmjölken med kryddorna.
  5. Dela semlorna i mitten.
  6. Klicka på grädden och sätt på locket.

Klart och redo för att njutas!

När tankarna springer för fort

När tankar och verklighet blandas samman.
När hjärnan inte kan sortera tankarna.
När, oavsett plats, inte känns rätt.
När hjärnan ropar spring medan hjärtat lugnt och stilla ber mig andas.
När tårar kommer utan att förstå egentlig anledning.
När tårar inte slutar rinna.
När tankar går till någon slags övertalning, gå nu innan det är för sent.
När det blir så mycket tankar och känslor att ord försvinner.
När jag distanserar mig fast jag egentligen inte vill.
När jag vill prata men vet inte vad jag ska säga.
När jag väntar på att bli lämnad.
När jag är utmattad men inte kan sova.
När jag om och om igen frågar mig själv vad det är för fel på mig.
När jag söker svar men finner dem inte inom mig.
När jag känner mig förvirrad men förstår inte varför.
När jag inte orkar hålla skenet uppe.
När jag längtar efter lugn och harmoni.
När jag bara vill bli liten eller försvinna för en stund.
När jag önskar att någon kunde berätta vad som händer i, med mig.
När jag ropar på hjälp men vet inte vart jag ska vända mig.
När jag känner mig osäker och meningslös.
När jag är orolig och rädd.
När jag glömmer bort att jag är kärlek.

Ibland är livet lätt, ibland är livet lite svårare. När det känns tyngre, när du inte vet hur du ska ta dig ur svackan du hamnat i. Det bästa du gör då är att acceptera känslan, oavsett vad det är och låt vara där den är. Den är ok. Mitt i kaoset påminn dig ofta att andas. Genom andningen kan sinnet stillas för en stund. Jag rullar ofta ut mattan, ibland ligger jag bara där och andas medan andra gånger behöver jag hjälp att koppla av. Då använder jag mig av Yogobes videos, en av mina favoriter är Meditative Yin med Ulrica Norberg. Andra gånger tar jag en promenad i naturen, även det gör gott för själen.

Det är ok att vara precis där du är, vad du än är i. Jag brukar tänka att jag är i en hiss, oavsett om jag är högst upp eller längst ner i källaren så är det ok att vara på alla våningar. När man är i källaren eller långt ner, fatta inga beslut. Det är ok att vara där men agera inte, oavsett vad du känner. Det sägs ju att man inte ska agera när det är känslorna styr, sov på saken, vänta tills du får perspektiv på det som är. Ge det lite tid så kommer du upptäcka andra synvinklar på det hela. Hur som helst, det är ok att känna, det är ok att bara vara i det som är. Du är ok, du är bra precis som du är. Ge dig all kärlek i världen, du förtjänar det. Du är värdefull.