Linsbiffar

Jag älskar mat, så enkelt är det. Dock försvinner lusten och inspirationen saknas ibland men Costa Rica verkar jag gjort något med mig. Det är kul att dona i köket igen. Fantastiskt! Satt här i dagarna och bläddrade i Coops tidning ”Mer smak” och fastnade vid detta recept. Testade och tjoho så goda dom blev. Denna gång serverade jag biffarna med klyftpotatis och guacamole.

 1 paket röda linser
2 stora morötter
1 dl riven ost
1 gul lök
1 klyfta vitlök
1 dl havregryn
2 ägg
1 dl hackad färsk basilika
salt, peppar

  1. Skala och riv morötterna med fina sidan på rivjärnet
  2. Skala och riv löken
  3. Blanda alla ingredienserna till biffarna till en jämn smet och forma till små biffar
  4. Hetta upp kokosolja i en stekpanna och stek biffarna 2-3 minuter per sida

Servera biffarna med klyftpotatis, guacamole och sallad. Mums!

Annonser

Jag tror på mig själv

Jag tror på mig själv – dagens affirmation

Hur ska vi kunna hjälpa och stötta andra och vi inte tror på oss själv? Allt börjar hos dig själv. Jag lever inte alltid som jag lär, men jag försöker. Jag har förstått vilken kraft det har att tro på sig själv. Tänk så skönt att slippa jämföra sig med andra. Att slippa ta åt sig av någons kommentar, att kunna skilja på saker jag gör och det jag är.

2015/01/img_0671.png

Ingen är perfekt men jag är ganska säker på att vi alla vill ha ett fint och lyckligt liv. Hur kan du göra för att uppnå det? Jag är inte perfekt, för vad är perfekt? Jag vill ha ett liv fyllt av kärlek, skratt och glädje. Jag vill ha vänner som jag kan luta mig mot när jag inte riktigt orkar stå på egna ben. Oavsett hur du vill forma ditt liv, är det till 100% ditt ansvar. Börja med att tro på dig själv. Säg dem orden ofta, gärna flera gånger om dagen. ”Jag tror på mig själv”. Våga lita på dig själv. Du är grym och klarar precis allt du vill klara.

Fyllda paprikor med babyspenat, linser och fetaost

Det var länge sedan jag kände inspiration att leka i köket men ihelgen hände det. Galet gott blev det dessutom. Allt blir bra bara du lägger ner kärlek i det du gör. Till söndagsmiddag serverades det fyllda paprikor med fetaost, spenat och linser. Som alltid när jag lagar mat, det ska vara enkelt, innehålla få ingredienser, vara glutenfritt, inga komjölksprodukter och galet gott!image3-4 st stora paprikor (1 paprika/person) 
(Röran räcker till 4 stora paprikor)
100 g champinjoner
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
150 g babyspenat
1 burk krossad tomat
1 förpackning färdigkokta röda linser
1 förpackning fetaost
1 tsk honung/agavesirap
2 tsk balsamvinäger
Salt, peppar

  1. Sätt på ugnen på 175 grader.
  2. Skär av toppen på paprikorna och rensa ur kärnhuset.
  3. Skala och hacka lök och vitlök.
  4. Skiva champinjoner och bryn den i stekpanna, tillsätt lite vatten och låt svampen ångas i pannan en stund (tills vattnet är borta).
  5. Tillsätt olja, paprika, lök och vitlök. Stek tills allt mjuknat. Blanda i babyspenat och fräs den i en minut.
  6. Tillsätt krossade tomater, linser, balsamvinäger och honung. Låt koka en stund.
  7. Smaka av såsen med salt och peppar.
  8. Fyll paprikorna ordentligt med röran.
  9. Smula över rejält med fetaost.
  10. Ställ in paprikorna i ugnen och ugnsbaka dom i 30-40 minuter, beroende på hur mjuka du vill att dom ska vara. (Får paprikorna mycket färg, täck över med folie)

Servera med en mumsig sallad av babyspenat, tomat, avokado, mango, fetaost och frön.

Enjoy!

Yoga i mitt liv

Försöker sammanfatta denna resa men jag vet inte vart jag ska börja. Så mycket som hänt än om vi inte gjort så mycket. Reflekterar över yogan och den delen. Yoga är fantastiskt, jag är glad att jag utmanade mina fördomar och testade. På något vis är jag tacksam för att jag gick in i väggen för två år sedan. Det är visserligen svårt att veta hur livet skulle varit utan den erfarenheten, men den medförde något jag idag inte vill vara utan, yogan. Läkaren ville att jag skulle äta antidepressivt och ångestdämpande men jag tackade nej och bestämde mig för att finna en annan väg att läka. Jag ville inte dämpa symtomen, jag ville ta reda på orsaken osv. Jag ville hitta ett hållbart sätt och jag bestämde att jag skulle klara det.image

Jag gick min egen väg, lyssnade på vad min kropp behövde och började hjälpa den istället för att bryta ner den. Jag googlade en hel del, läste och läste. Jag hittade olika bloggar och sidor om välmående, att resa sig efter en mental krasch osv. Jag hade hört en del om yoga men inget jag direkt tagit till mig tidigare. Yoga var flummigt, tyckte jag. Men jag valde ju bort mediciner och ville finna min väg. Jag har alltid älskat att slå hål på mina fördomar. Jag kikade runt på nätet och upptäckte Yogobe, blev medlem och började testa olika filmer. Jag kunde inte sätta fingret på vad men den där yogan gjorde något med mig. Efter några månader anmälde jag mig till en yogakurs och blev än mer hängiven. Sedan dess har det inte gått många dagar utan att vara på yogamattan. Yogan gör mig smidigare, rörligare och starkare rent fysiskt men den påverkar även mitt inre. Jag kan inte förklara hur men jag tror att yoga kan göra underverk hos de flesta, om man vågar testa och utmana sig själv.

Jag är nu åter i Sverige efter att ha varit på min första yogaretreat i ett magiskt paradis. Älskade Costa Rica, Santa Teresa. Dessa tre veckor har varit bland de bästa i mitt liv. Jag har skrattat, varit rädd, arg och gråtit. Oavsett känsla som dykt upp har jag vågat vara i den. Jag har blivit vän med havet, som jag tidigare varit rädd för. Det har dykt upp ilska som jag inte visste att jag hade inom mig, jag har släppt taget om det som varit. Jag har blivit vän med mig själv. Jag är sann mot mig själv. Jag hoppas och vill hålla kvar vid det väl tillbaka i vardagen, för att kunna upprätthålla det vill jag regelbundet ge mig tid för mig själv. Det spelar mindre roll om det är på yogamattan, i naturen, i bilen, på gymmet eller var som, så länge jag är sann mot mig själv och lyssnar på min kropp och själ.image

Jag tackar mig själv för att jag hoppade på denna resa. Tack Malin Berghagen för att du guidade oss varje dag på yogamattan. Tack Yogobe och Surfakademin för att ni arrangerade detta vinterretreat, fantastiskt bra uppstyrt. Underbara härliga människor som jag lärt känna, så mycket kärlek. Ja, jag är tacksam från djupet av mitt hjärta. Tack livet för allt du ger mig. Jag är kärlek.

Total eufori 

I total eufori. När hjärtat pumpar på, hjärnan går på lågvarv och det enda jag gör är att le. Jag ler med hela själen. Kan inte komma ihåg senast, om någonsin jag varit så här lugn inombords. Det är som att inget problem i världen kan få omkull mig. Jag står stadigare än aldrig förr. Jag är i harmoni. Kanske det är som Malin sa på yogapassen, att vara sann i dig själv. Kanske det känns så här att vara sann, jag vet inte. Det jag vet är att jag är fortfarande i paradiset, imorgon börjar hemresan. Jag är redo att åka hem nu. Hem till Sverige där massor av saker kommer hända det närmsta året. 2016 är mitt år, har en känsla av att det kommer bli grymt.    

 

Vad gör du
för att finna balans mellan hjärta och hjärna, mellan den praktiska vardagen och fritidsaktiviteter? Du tar väl hand om dig själv, lyssnar på vad din kropp berättar för dig? Du vet väl att den ständigt pratar med dig. Ibland gör den det väldigt tyst, då bör du stanna upp och lyssna extra noga så du inte missar viktig information den ger dig.   

 Avslutade denna dag med en alldeles magisk solnedgång. Så otroligt vacker. Jag är vacker. Du är vacker. 

Kärlek och uppgradering till 3.2

Kärlek. Det är det vackraste som finns. Att känna kärlek, att se kärlek, att ge och få kärlek. Utan kärlek överlever vi inte, utan kärlek mår vi inte bra.image

Det är bara två dagar kvar innan gruppen som vi hängt med i snart två veckor splittras, alla åker hem till sin vardag. Men vi alla kommer ta med oss många fina, roliga, busiga och stundtals tuffa minnen från detta äventyr. 26 personer kom till en plats på andra sidan jorden, många av oss kände någon, vissa kände ingen alls men snart blev vi ett sammansvetsat gäng. Vi känner inte varandra väl men alla är väldigt måna om varandra och visar det öppet. Det känns lite sorgligt att det snart är slut, visserligen stannar jag och min älskade vän kvar några dagar till men alla andra åker hem. Det som är fantastiskt är att jag är säker på att några kommer jag hålla kontakten med.

Jag mår bra, otroligt bra till och med. En skön harmoni har infunnit sig, jag känner mig lugn och trygg i mig själv. Stress och press vet jag knappt vad det är längre, jag bara är. Och det är alldeles underbart att vara just där jag är i mig själv just nu. Jag är lycklig. Lycklig för att jag står där jag står idag och det tack vare att jag kämpat och fajtas med mig själv så mycket som jag gjort de senaste åren. Jag är tacksam. Tacksam för att jag vågar ta emot kärlek, att öppna upp mig och visa mig och vem jag är. Tacksam för alla vackra själar som finns i mitt liv. Tacksam för att jag fick göra denna resa med en av mina närmsta vänner, det är utmanade men genom att inte vara rädd att ventilera nu och då har det fört oss än närmare varandra. Jag vet att hon finns i mitt liv nu och för alltid, på samma sätt så vet hon att jag finns för henne i vått och torrt. Vänskap är det starkaste bandet mellan två människor, oavsett vilken typ av relation det är. Sann vänskap rostar aldrig, så enkelt är det. Mitt liv är fylld av sann och ärlig vänskap och det är jag tacksam och otroligt glad för.image

Idag är det min födelsedag, uppgradering 3.2. Eftersom jag är på andra sidan jorden så får jag en extra lång födelsedag, då den började redan kl 17 igår (Costa Rica-tid) och pågår till imorn kl 07 (svensk tid). Känns mycket bra än om jag försöker påstå att jag inte gillar att fira min dag, ska jag vara ärlig så tycker jag det är rätt mysigt att vänner och bekanta hör av sig och säger grattis. Det värmer gott, det är på något vis kärlek. Denna uppgradering känns otroligt bra, 32 är en bra ålder och jag trivs redan med den. Jag har en känsla av att mycket gott kommer att ske det närmsta året, vad vet jag inte men tanken ger mig ett lugn och ett stort leende på läpparna. Grattis till mig, började dagen med surf, följt av en mysig dag på stranden, en siesta i skuggan. Nu väntar yoga för att sedan njuta av solnedgången och avsluta dagen med middag tillsammans underbart fina människor på någon mysig restaurang. Ja du hör ju, en perfekt födelsedag alltså.

Breathtaken

Jag fick frågan igår hur jag upplevt under denna resa hittills. Mitt svar är harmoni. Jag känner en härlig harmoni i mig själv, till mig själv, till livet. Just nu känns det som inga hinder är för stora, för svåra, jag klarar allt jag förtar mig.image

Imorse var det surf i soluppgången som vanligt. När jag vaknade imorse hade jag en energi som jag verkligen har saknat här. Än om varje dag, solen, vågorna och framförallt alla underbara människor ger både kärlek och energi så har SuperSusanne varit lite trött. Men now I’m back on track. Surden imorse var så galet härlig. Jag övade på något som heter a turtle, det är en ”manöver” som görs för att ta sig igenom vågorna. Det var super läskigt att vända sig i vågen, att låta den svepa över en och ha brädan ovanför huvudet för att sedan vända upp igen och fortsätta kämpa sig utåt. Vad som hände för mig var att hela mina hjärna fylldes med vatten, kändes det som. Där kom rädslan för första gången på riktigt för vattnet och havets krafter och jag var för en sekund påväg att ge upp. Men så kom jag på mitt ledord för 2016, VÅGA. Samlade mig, fick några tips av instruktörerna och gav mig ut igen. Jag övervann rädslan, nu hanterar jag en turtle. Den känslan av att vinna över sin egen rädsla är fantastisk och för var rädsla du övervinner växer du som människa. Vad är du rädd för? Vad vill du göra men inte gör för att din rädsla hindrar dig? Se utmaningen och våga ta tag i den. Fråga dig själv vad är det värsta som kan hända. Kanske du inte lyckas vinna över rädslan vid första försöket, ge då inte upp, utmana dig själv om och om igen tills du inte längre är rädd.image

Jag älskar livet. Det är underbart och allt som händer runt omkring oss kan vi lära oss något av. Du väljer du ska tolka och hantera det. Det är du som bestämmer hur ditt liv är och ska bli. För du vet väl att det blir som du tänker.