Jag tackar och uppskattar min familj för allt

Jag tackar och uppskattar min familj för allt – dagens affirmation

Idag är en sådan dag som jag inte kan sätta ord på det som finns inom mig. Det gör inte ont, jag är inte ledsen men tårarna bara rinner. Imorse tittade jag på ett klipp där en kille läste upp ett brev för sin pappa. De hade aldrig någonsin kunnat prata med varandra, bråkat genom hela livet. Han ville ändra på det så han skrev ner det han kände. Jag blev så otroligt berörd, det var så vackert och samtidigt gjorde det ont att känna smärtan och längtan hos killen. Kärlek, it´s all about love. Så enkelt är det. Alla vill vi känna oss älskade. Det startar och grundar sig med familjen, mamma och pappa eller någon annan vuxen vars uppgift är att ta hand om det där lilla barnet. Från första andetag behöver barnet kärlek och närhet. Det är några av våra grundbehov.

IMG_7213.PNG

Jag har turen att få ha en mamma, en pappa och två syskon att växa upp med. Vi har bråkat, skrattat och lekt genom åren. Det har stundtals varit många tårar och jag har många gånger tyckt att livet är orättvist. Jag har svårt att tro att det finns någon familj som inte haft det tufft stundtals. När människor är tillsammans skapas konflikter. Det är dels dem som formar oss till de vi är idag. Min upplevelse är att genom konflikterna så kommer vi varandra närmare. Det skapas en dynamik och vi lär känna varandra men även oss själva, om man reflekterar och pratar igenom händelsen så att inga känslor sopas under mattan. Jag har många gånger sopat saker under mattan för att jag alltid varit lite konflikträdd, jag har genom åren upptäckt att högarna där under bara växer och tids nog snubblar du över det.

Jag är nog mitt uppe i att försöka förstå mig själv och det som ständigt, och mer och mer kommer till mig, är hur mycket kärlek som finns i mitt liv. När dessa tankar slår mig. När jag ser hur många fina människor som vill finnas i just mitt liv, kan jag inte hantera känslorna. Jag blir överväldigad. Samtidigt blir jag alldeles varm i hela kroppen och ett lugn sveper sig över mig. Jag är så tacksam. Det gör ont i mig att jag är långt bort från familjen och alla där hemma i norr, jag vill ju ha dem nära. Men. Jag har valt att bo i Stockholm. Jag trivs ju här. Jag har ju skapat en vardag, ett liv som jag trivs med här. Än fast jag inte rent fysiskt kan vara dem nära, så är de så nära så nära, här i mitt hjärta, inom mig.

Jag tackar och uppskattar min familj för allt. Jag är så galet tacksam för att de finns där, än om de inte alltid förstår mig så vet jag att älskar mig oavsett vad som händer och sker. Det gör mig mod och styrka att fortsätta undersöka vad livet har att ge.

Det gör ont i mig att veta att det finns människor, många människor som haft och har en tuff uppväxt och vars liv inte alls är så uppfyllt av kärlek. Jag skickar tankar till dessa, än om jag inte vet vilka det är, jag sänder styrketankar i hopp om att de ska orka fortsätta söka vägen till kärlek och värme.

 

Annonser

9 månader och dagens affirmation

Nej, jag är inte gravid. Idag är det nio månader sedan jag slutade snusa. Grattis till mig. Jag firade det med att unna mig en timme hos underbara Leif.

Dagen till ära lyder dagens affirmation så här: Jag gör bra val för mig själv och mina medmänniskor. Att sluta snusa har varit och är gott främst för mig men även för mina medmänniskor. Jag får inte abstinens och raseriutbrott på samma sätt längre, jag anser mig vara en mer balanserad och harmonisk människa jämfört med när jag snusade. Detta inlägg kommer jag ägna till att berätta lite om hur dessa nio månader har varit. Min förhoppning är även att mina tankar och mitt handlade kan inspirera till att hjälpa just dig eller någon i din närhet att bestämma sig för att sluta.

Jag kan fortfarande inte tro att det skulle gå så lätt, att jag inte haft mer abstinens än vad jag haft. Nu är vi alla olika och allt här i livet är väldigt individuellt. Det skulle vara en lögn om jag skulle säga att jag inte tagit en enda snus sedan jag slutade. Jag har druckit alkohol vid några tillfällen och då kom suget direkt. Vid en festkväll snusade jag precis som vanligt, det resulterade i att jag mådde verkligen jätte dåligt dagen efter. Ojämn hjärtrytm, frossa och svettningar om vart annat, illamående och så vidare. Sedan den gången är det aldrig mer snus. Jag har fått för mig att jag varit sugen men när jag luktat i en dosa försvann suget. Snussuget och alkohol hänger som ihop, efter den där gången när jag blev så dålig så såg jag till att ha Onico när jag festade till det. Det funkade hur bra som helst.Namnlös

Jag är så stolt, så nöjd över mig själv! Än en gång har jag visat för mig själv att jag klarar allt jag tar till mig, det jag bestämmer mig för. Det får mig att inse att jag kan göra precis vad som helst och klara det, förutsatt att jag verkligen, verkligen vill det.

Till de som har ett beroende, främst snus, eftersom jag kan relatera till det, och vill sluta vill jag ge några tips och tankar. Några punkter jag utgick ifrån när jag bestämde mig. Delar med mig av dem här, om det skulle vara så att någon får för sig att bryta ett invant mönster. 

Till att börja med. Ingen kan sluta snusa åt dig. Det är bara du som kan ta beslutet och genomföra det. Bestäm ett datum då du ska vara snusfri. Sätt upp delmål och belöna dig själv med små saker. Använd forum för att peppas av andra som gått igenom samma sak som du gör. Det är din inställning som avgör om du kommer att lyckas eller inte. Bestäm dig för att du ska klara det, att det dessutom är lätt och att du kommer må fantastiskt bra när du är fri från snusets bojor.

Ett bra tips är att börja träna redan innan du slutar. På så vis har du etablerat en god vana som du kommer ha väldigt mycket nytta av när du väl slutar. Börja några veckor innan och hitta den träningsform som passar dig bäst.

Kom också ihåg att det inte finns en bästa tid att sluta snusa. Det kommer alltid hamna saker i vägen om man tänker så. Bestäm ett datum och håll dig till det oavsett vad som händer runt omkring dig den dagen. Du kommer lyckas utmärkt.

En del väljer att trappa ned, byter ut snusen mot annat nikotin (tuggummi, plåster m.m) medan andra slutar på en gång. Först och främst funderade jag på om jag verkligen ville göra detta, om jag var tillräckligt motiverad. Min största anledning till att sluta var att jag dels anser mig vara en renlevnadsmänniska – snusen passar inte in där. För det andra så hade jag tänkt sluta någon gång, när jag skaffar pojkvän, blir gravid o.s.v. Jag grubblade på det många gånger och kom fram till att om jag ska sluta snusa så ska det vara för att jag vill och att jag gör det för min egen skull.

Jag bestämde mig för ett datum när jag skulle vara snusfri, det rörde sig om ca tre veckor. Jag tog bort alla rutinsnusar, eftersom det är vanan som är det största beroendet för en snusare. Jag bestämde mig att jag fick ta tre stycken varje dag, men inte som en rutin (morgonsnusen, efter måltid, efter träning o.s.v.). Det var tufft i början, men det gick. Jag ville bryta så många gamla mönster som möjligt, just för att det skulle vara lättare när jag väl tog bort snuset helt. Efter sex dagar på min nedtrappning var jag redo. Jag tog sista snusen 6 januari 2014, kl 14 om jag inte missminner mig. Det är ett av de bästa beslutet jag hittills fattat. Det är inte förrän nu efteråt jag förstår vilket järngrepp nikotinet hade om mig. Livet kretsade runt snuset, varannan tanke gick till snus. ”Vart har jag snusdosan?” ”Den börjar ta slut, måste köpa en ny när jag gå till matbutiken.” Tänk så mycket bättre saker jag kan ägna den tiden till nu, det är ju fantastiskt.

Jag dokumenterade såklart min väg till ett snusfritt liv. Kolla gärna in inlägget om mina tankar när jag fattade beslutet här. Kanske det kan hjälpa dig med. Det finns även ett forum på nätet som hjälpte mig en hel del, slutasnusa.se

Jag är mig evigt tacksam att jag valde att kriga mot nikotindjävulen och att jag bestämde att inte ge mig förrän jag vunnit. Jag har lovat mig själv att om jag en dag börjar snusa igen, ska jag aldrig mer sluta. Det innebär att jag inte kommer börja, för att vill och hoppas att få barn i framtiden och den ska få växa i en nikotinfri miljö där inne i magen.

Fröknäcke

Ett nyttigt, gott och enkelt alternativ till det vanliga knäckebrödet. Glutenfritt, utan socker eller andra konstigheter tillsatta. Ju färre ingredienser desto bättre, eller hur?

Här är mitt recept på fröknäcke.

IMG_4988.JPG

1 dl solrosfrön
1 dl sesamfrön
1 dl pumpakärnor
0,5 dl hela linfrön
2-3 dl vatten
2 dl vatten
1-2 dl bovetemjöl
Flingsalt
Rosmarin
  1. Blanda ihop alla frön
  2. Låt stå och svälla en stund (ca 30 min). Smeten ska vara lite klistrig, tillsätt mer vatten om den är för tjock
  3. Blanda i mjöl och rör till jämn, tjock smet
  4. Häll ut smeten på en plåt med smörpapper
  5. Bred ut men inte för tunt!
  6. Strö över flingsalt och rosmarin
  7. Skåra i lagom stora bitar.
  8. Grädda i ugnen på 150 grader i ca 70 min.
  9. Dela knäcket när det svalna något.
  10. Förvara i en burk i skafferiet.

Håller i evigheter om du låtit brödet torkat ordentligt innan du stänger locket på burken.

Första temaveckan – MOVE

Under veckan har jag gått och funderat på vad det innebär att vara aktiv för mig och varför jag tycker att det är viktigt.

IMG_7168.PNG

Jag har levt en tredjedel (förhoppningsvis) av mitt liv. Jag har bara den kropp jag fick när jag blev till, ska den överhuvudtaget ha en chans att hålla ihop krävs det att jag underhåller den. Att jag tar hand om den, vårdar och är rädd om den. Genom att medvetet ge den bra energi i form av hälsosam mat och att röra på mig, att vara aktiv.

Att vara aktiv innebär att röra på mig, lyssna på min kropp och försöka tolka dess signaler. Jag är aktiv varje dag, jag har ett jobb där jag rör mig mer än vad jag sitter stilla. För att klara av den fysiskt krävande vardagen tränar jag. Jag går till gymmet för att stärka musklerna så den ska orka bära mig genom livet. Jag yogar för att hålla mig smidig. Dansen är fysiskt krävande, den ser jag som en träningsform men den ger även en stor mental tillfredställelse.

Ett liv utan att vara aktiv är för mig otänkbart. Hur tänker du? Vad innebär det att vara aktiv för dig? Varför väljer du ett aktivt liv? Eller. Varför väljer du att inte vara aktiv?

Oktober och nytt tema

Denna månad kommer vi lägga extra mycket energi på omtanke, temat är alltså omtanke. Ställ dig frågan vad du kan bidra med för att göra världen till en bättre plats att leva på. Du kan inte ensam förändra världen men du kan vara och leva den förändring du vill se i världen. Att göra något gott för någon annan innan tanke på att få något tillbaka ger en riktigt skön känsla. Låt oss starta en våg av omtankar som sköljer över våra medmänniskor och skapar glädje och harmoni.hämta (28)

Veckans uppgift, uppdrag är att du vid ett par tillfällen gör en god gärning/hjälp/avlasta någon du känner utan att förvänta dig något tillbaka. Vad gjorde du och hur kändes det? Skriv gärna ner dina tankar.

Som vanligt kan du även fundera på att sätt upp en utmaning för denna vecka, att någon gång under veckan ska jag….och bestäm dig att det måste utföras innan veckans slut. Det kan vara en liten som stor utmaning, det är upp till dig. Har du något du ser fram emot, veckans goda stunder? Skriv ner dem också. Fundera även på något som du vill/ hoppas/ önskar ska hända i veckan. Det kan vara allt från väder, till händelser, möten eller mål som du hoppas nå. The sky is the limit! Dessa tre ”punkter” skriver jag ner inför varje ny vecka. Det är både intressant och roligt att kolla tillbaka och se hur det har blivit, vad som gjorde att det blev som det blev och så vidare.

Avslutande ord om månadens tema

September 2014 är nu förbi, även den månaden flög fram. Fokuset har legat på relationer, hur har det känts för dig, hur har ett gått?

Att visa kärlek och uppskattning till de människor som vi har runt om oss, som vi inte vill vara utan, är det bästa vi kan göra. Att visa omtanke och berätta för personerna hur värdefulla de är och att du är tacksam att de finns i ditt liv. Det är något vi inte får glömma bort, ta ingen eller inget för givet!hämta (27)

Det är dags att reflektera över månaden utifrån ”Leva livet 2014”.

Har du lärt dig något nytt om dig själv den senaste månaden? Det kan vara vad som helst, smått som stort. Jag lär mig ständigt nya saker, upptäcker nya saker hos mig själv. Månaden som varit har jag dels börjat det nya jobbet, vilket i sig varit en stor utmaning. Jag har även gått yogakurs och där har jag lärt mig jätte mycket om mig själv. Yinyoga har jag verkligen en hatkärlek till, det kryper i mig att sitta stilla och andas samtidigt som det ger mig väldigt mycket näring. Jag tror att jag funnit något som får pitta att lugna sig något i mig.

Vad är det bästa som hände i september? Det händer ju ständigt en massa bra saker om du väljer att se det så. För min del så handlar det om att jag börjar komma till insikt med en massa saker. Den där 30års krisen som jag haft dragande börjar släppa och jag börjar se att det är ganska härligt att leva livet så som jag gör det just idag. En stor sak eller någon berättade en väldigt fin sak. Men. Det är något jag inte får berätta, inte än. Jag blev i vilket fall mycket glad. Kan avslöja att det handlar om kärlek. Den vackraste kärleken.

Oktober, vad har du för förväntningar på denna månad? Höstens finaste månad när naturen färgas i alla möjliga färger. Det är verkligen en fröjd att gå ut i naturen så här års. Oktober, för min del så har jag en dansmara som väntar. En av årets höjdpunkter inom dansen. Jag ser även med spänning fram emot vad alla processer inom mig kommer att leda mig. Jag har idag även bokat in mig på en kurs i poledance. Jag har velat göra detta länge men inte kommit till skott. Nu i oktober är det dags. Det ser jag med spänning fram emot. Jag lovar att komma med uppdateringar, dela mina tankar och upplevelser här på bloggen.

Sockerfria Snickerskakor

Så galet nöjd jag är just nu! Socker-, mejeri- och glutenfritt, jag blir så glad när jag lyckas! Snickers i all ära men tycker att den är på tok för söt, logiskt eftersom den innehåller galet mycket socker och en massa andra konstigheter. Jag har grubblat lite på hur jag ska kunna göra en nyttig variant på snickerskakor. Jag har varit på jakt efter sockerfri, helst ekologisk cornflakes. Coop vid mig hade tydligen fått in det här i dagarna. De innehåller enbart ekologiskt majsmjöl och havssalt. Lyckligt studsade jag hem och började experimentera. Detta kom jag fram till.

IMG_4995.JPG

5 dl sockerfria cornflakes
1.5 dl sockerfritt jordnötssmör
1/2 dl kokosolja
1 msk agavesirap

kakaopasta
kakaosmör
mandel

  1. Krossa cornflakes till små smulor.
  2. Smält kokosoljan och blanda i jordnötssmöret och agavesirapen.
  3. Blanda samman cornflakes och jordnötsblandningen.
  4. Häll ut blandningen i en liten form (jag använde en 2-liters glasslåda), täck botten med bakplåtspapper.
  5. Ställ i frysen i ca 30 minuter, tills smeten stelnat något.
  6. Smält kakaopasta och kakaosmöret över vattenbad.
  7. Häll på chokladen när kakan stelnat.
  8. Hacka lite mandel, strö över chokladen.
  9. Låt chokladen stelna något.
  10. Skär i bitar och förvara i kyl eller i frysen.

VARNING! Lätt att bli beroende av dessa mumsbitar.