Frasiga våfflor – glutenfria och vegan

Våffeldagen har visserligen varit för länge sen men jag tycker det är ok att njuta av dessa härliga hjärtan när som. Jag har tagit fram nytt recept på våfflor. Otroligt frasiga, precis som när farmor gjorde dom när en var liten.

1 dl potatismjöl

1 dl maizenamjöl

1 1/2 dl bovetemjöl

100 g smör

3 dl mjölk

2 tsk bakpulver

1 tsk vaniljpulver

  1. Smält smöret och häll i mjölken så den blir lite varm.
  2. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
  3. Häll i smör och mjölkblandningen.
  4. Blanda väl och låt stå i ca 10 minuter.
  5. Klicka i lite kokosolja i det varma våffeljärnet.
  6. Häll i smet (låt det bli ca 1dm cirkel)

Grädda, ät och njut!

Annonser

Bountybars

Sedan jag fått barn har även nya cravings uppkommit, nämligen Bounty men med amningen blir jag än mer medveten vad jag stoppar i mig. Det jag stoppar i min kropp får ju även Benjamin i sig. Därför passade jag på att slänga ihop dessa godingar medan lilleman tog en sovstund i sjalen.

Självklart är dom gluten- och mjölkfria, utan socker och veganska.

200 g kokos

1 mogen banan

1/2 dl kokosolja

1/2 dl agavesirap

2 tsk vaniljpulver

Saft från 1/2 citron

Ljus och eller mörk choklad

  1. Mosa banan
  2. Smält kokosoljan
  3. Blanda samman alla ingredienser med hjälp av stavmixer (mixa kort för att behålla kokosflingorna. Önskas ej ”bitar” i – mixa längre tills smeten blir slät)
  4. Forma till avlånga små ”korvar”
  5. Ställ dom i kylen i ca 1h
  6. När kokoskorvarna stelnat, smält choklad
  7. Doppa korvarna i chokladen (använd två gafflar för bästa resultat)
  8. Strö lite kokos över
  9. Förvara i kylen

Han är här nu

För tre veckor sedan förändrades mitt liv totalt. På söndagsmorgonen, 15 april, vid soluppgången tittade lilleman ut, efter en natt i värkar. Det har varit en tuff tid och är fortfarande hårt stundtals. Det är svårt att veta och förstå vad han vill när han hux flux gallskriker, vi börjar väl lära oss hans signaler, sakta men säkert.

Det är galet hur en natt kan vända upp och ner på ens liv. Jag tyckte att jag var förberedd och redo men när han väl kom, en vecka efter BF, stod jag i chock. Aldrig hade jag trott att jag dels skulle kunna sätta mig själv i pass mycket i andra hand men även känna denna kärlek till en så liten varelse. Jag är inte på några fluffiga moln och det är inget som är underbart och vackert med att föda barn. Jag fick mig en rejäl käftsmäll och tror jag så smått börjar återhämta mig, finna mig i allt nytt som nu är. Denna lilla varelse heter Benjamin och jag är otroligt stolt över mig själv som dels burit honom i magen i nio månader men även tryckt ut honom helt utan smärtlindring och hur snabbt en numera laddar om rent energimässigt. Jag och mannens relation testas ständigt och stundtals skakar det rejält mellan oss men vi båda har inställningen att vi ska klara detta tillsammans.

Jag har ju två bloggar, denna med inriktning hälsa, mat och välmående. Den andra, Goldeneyes, är mer personlig, där skriver jag mer om livet, relationer och tankar om livet just nu. Har lagt ut förlossningsberättelsen på just Goldeneyes om du vill veta mer om hur det gick när denna kropp kämpade med att föda ett barn.

Glutenfri, vegan pannkaka

Ibland blir jag galet sugen på pannkaka. Sedan jag uteslutit ägg ur min kost har jag hållit på att experimentera fram den perfekta glutenfria, veganska pannkakan. Äntligen är jag nöjd! Perfekt smet, håller ihop hur bra som helst och blir så där härligt krispiga i kanterna.

50 gram smör
4 dl mjölk
1 dl havregryn
1 dl potatismjöl
1/2 dl maizenamjöl
1 1/2 dl bovetemjöl
1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk vaniljpulver
Salt

  1. Smält smör i en kastrull och häll i mjölken.
  2. Blanda ihop alla torra ingredienser i en bunke.
  3. Blanda därefter ihop vätskan med de torra ingredienserna.
  4. Stek pannkakorna på medelhög till hög värme till ovansidan har stelnat och undersidan fått lite färg. Vänd på dem och stek ytterligare någon minut för att få lika fin färg på andra sidan.

Servera med goda tillbehör som till exempel bär, frukt, sylt, jordnötssmör och/eller banan.

Kladdkaka – vegan, glutenfri, utan socker, nötfri

Blev galet sugen på kladdkaka här om dagen. Vill testa något nytt så experimenterade fram denna goding. Svårt att tro att den innehåller svartbönor och kikärtsspad. Den känns lite vuxen i smaken, med det menar jag att den har en rätt kraftig chokladsmak samt att den inte är så söt.

Jag serverade kakan med sojagrädde, ett tips är att tillsätta lite pressad citron när du visar grädden. Resultatet blir enastående, vill påstå att den smakar näst intill som vanlig grädde.

1 burk svarta bönor
10 dadlar
1 dl spad från kikärtor
100 g mjölkfritt smör
100 g mörk choklad
2 msk kakao
2 tsk vaniljpulver
2 tsk bakpulver
Ev kokos

  1. Skölj bönorna och mixa dem med dadlar och kikärtsspadet
  2. Smält smör och rör i chokladen
  3. Blanda samman alla torra ingredienser
  4. Rör ihop allt till en jämn tjock smet
  5. Valfritt: Smörj en form med olja eller smör och ”bröa” med kokos
  6. Häll smeten i springform och grädde i mitten av ugnen. Beroende på hur kladdig/degig du vill att den ska vara, grädda i 15-30 minuter. Den bör dock vara kladdig när du tar ut den för att den inte ska bli torr. Låt svalna något och ställ in i kylen i någon timme före servering.

Servera med grädde, bär och frukt.

Alla dessa val – magkänslan

Varje dag, flera gånger i timmen gör vi val. Hur kan vi veta att vi väljer rätt? Vissa val är lättare än andra. Hur gör du när du kommer till ett svårt val, ett livsavgörande val? Har du någon strategi eller går du på känslan och hoppas att det blir bra?

Jag gillar inte val, har alltid haft svårt att välja. Många gånger låter jag andra välja och jag bara följer med men vissa gånger, när det kommer till val som jag själv måste besluta om, fylld av beslutsångest och många gånger väntar jag intill sista stund innan jag bestämmer mig. Många säger att man ska lyssna på den inre rösten. Den inre rösten kallar jag magkänslan, men det är inte alltid så lätt att höra den. Så snart tankarna tar över, är det svårt att känna magkänslan, den inre rösten.


Magen kan ses som en källa till din intuition. Magkänsla är faktiskt inte bara nonsens! Det finns numera forskare som vidhåller att vi människor har två hjärnor, varav den ena finns i just magen. Magens ”hjärna” finns under den yttre slemhinnan och mellan de muskulära skikten i matstrupen, magsäcken och i tarmarna och är mer känd som det enteriska nervsystemet (ENS). ENS är ett komplext nätverk av neuroner och neurokemikalier som känner av och kontrollerar vad som händer i kroppen inklusive vad som händer i hjärnan. Forskare har kommit fram till att magens ”hjärna” innehåller mer än ett hundra miljoner neuroner – det är fler än antalet nervceller i ryggmärgen.

Våra magar är alltså extremt intelligenta utan att vi riktigt vet om det. Magens ”hjärna” förstår inte siffror och språk utan kommunicerar med oss mestadels med känslor. Forskning har också visat på att flödet av ”information” från ENS (magens hjärna) till hjärnan är större och mer omfattande än flödet från hjärnan till ENS. Med andra ord kan man säga att människans kommandocentrum är lokaliserat i just magen!
Vilken ”hjärna” låter du fatta dina beslut? Jag tycker många gånger att det är svårt att höra magkänslan, den inre rösten men jag har ett knep. När du kommer till ett val, vad är din första känsla? Första tanken som dyker upp, ska du svara ja eller nej? Det är oftast den som skickas från magen. När du börjar fundera och vända på saker och ting, lägga fördelar mot nackdelar, då har hjärn-hjärnan tagit över. Så vad var din absolut första tanke, känsla?

Lyssna på din inre röst, på magkänslan, den leder dig, guidar dig längs livets krokiga väg.

Att skapa med händerna

Jag skriver inte så mycket om det som händer i min kropp just nu, att om ca sex veckor kommer det finnas en liten varelse vid min sida. Det är både omvälvande och läskigt. Dagarna springer fram än om jag inte gör så mycket om dagarna, eller ja, har ”fullt upp” att förbereda för lilla B. Det är nämligen så att jag har blivit besatt!

För några veckor sedan började jag virka en barnvagnsmobil, därefter har jag inte kunnat sluta. Jag har hittills skapat fyra vagnmobiler och en mobil att ha ovanför skötbordet.

Det är otroligt roligt och rogivande att skapa med händerna, än om jag blir lätt besatt, manisk och kan inte sluta när jag väl börjat.

De praktiska förberedelserna är i stort sett klara inför Lilla Bs ankomst. Till helgen kommer barnvagnen och i mitten av mars får vi babyskyddet, sen är det klart. Kläderna är tvättade, skötbordet på plats, så även vaggan.

Jag har byggt min egen sänghimmel ovanför vaggan. Först var jag inne på att köpa en, tänkte att det skulle bli mysigt än om inte bäbis kommer sova där så mycket, gissar jag. Vill ändå att det ska se mysigt och ombonat ut. Jag gick till second hand och köpte en gammal lampskärm, tog bort tyget på den och behöll själva stommen. Trädde på ett par gardiner och hängde sedan upp den i en krok i taket. Klart! Eftersom jag redan hade gardinerna så kostade sänghimlen enbart 20 kr istället för 3-500 kr! Älskar att skapa själv och dessutom för liten peng. Nu funderar jag på vad mitt nästa pyssel ska bli.

Att jag gillat att pyssla är inte något nytt men att göra det på denna nivå och känna att jag lätt skulle kunna skapa fler saker och gärna ha en liten försäljning, det är något nytt. Nu kommer det troligtvis inte bli så eftersom jag inte kommer marknadsföra mitt skapande, men skulle en förfrågan dyka upp så kommer jag nog inte tacka nej.

Att pyssla och skapa med händerna är väldigt meditativt för mig och garanterat för många andra. Det är avkopplande och utmanade, precis vad jag behöver nu när fogarna börjar säga ifrån och träning och rörelse är begränsade. Jag tror att alla människor skulle må bra av att hitta sitt sätt att koppla av, stänga av och paus ibland. Hur gör du när du behöver pausa?